Jag har inte glömt, jag kom bara inte ihåg de alls...

måndag 6 februari 2012

min tand är borta

Ligger helt utslagen i soffan med världens värk i kroppen & förskyld så in åt helvete.
Natten har jag svettat mej igenom & nu fryser jag arslet av mej trots underställs tröjja, fleecejacka & filtar. Man bli ju less. Vill vara frisk & jobba som alla andra, hur kul är de att bara ligga hemma & nysa?!?!
Men imorron ska jag på jobbet oavsett hur jag mår.

Igårkväll ringde världens lyckligaste son till mej & skrek i telefonen: MAMMA, JAG HAR TAPPAT TANDEN & DE GJORDE INTE ENS ONT.
Han skulle ringa alla han kände & berätta. Lilla hjärtat, han va så rädd att de skulle göra ont. Men nu vet han att de inte gör de. Han ringde mej för några dagar sen & grinad över den där tanden, han va så rädd att de skulle göra ont. Vad säger man i sånna lägen?? Nej, de gör inte ont?? De vet man ju inte... Jag tyckte de gjorde ont & va livrädd varje gång en lös tand skulle bort. Så jag kunde ju inte säga: Nej, de gör inte ont. Bara för att lugna honom.
De misstaget gjorde jag med en vaccination, sa att de inte gör så ont, bara för att lugna honom. Ingen höjdare, nu är pojken spruträdd!!
Men som sagt, nu kan han tappa alla sina tänder i lugn & ro utan att vara rädd för att de ska göra ont.

Nu ska jag svälja en till ipren & sova en stund igen.

ses

Inga kommentarer: