Hemma

Idag är de bara jag hemma. Är fan inget pigg alls. Ringde till Vc & tänkte att jag skulle få en tid för provtagning eller så,eftersom jag gått runt med ständig halsont,hosta,heshet & snorighet i över 2 månader nu. Men icke de icke....Fick till svar att ta en allergitablett så blir de bättre.. Vart tog de gammla hederliga svaret ta en Alvedon så blir de bättre vägen då??
Blev lite paff så jag tackade för ingenting & la på luren i örat på kärringen...Sen ringde jag Tommy & beklaga mej lite...
Så idag har jag mest inte gjort nånting,som alla andra dagar när jag är hemma. Ska försöka sätta mej med lite hemläxa så jag har nåt att lämna in,men jag kommer fan inte igång...Men vill jag bli Uska så är de säkrast att sätta igång på studs.

Snart är de Torsdag den 7 Maj,den dag jag har gruvat mej för i 2 veckor är snart kommen. På ett sätt är de skönt att få reda på vad de är för fel på Lillemannens hjärta,men samtidigt vill jag inte vet. Vill att de ska vara som förut innan vi visste om att de va nåt fel.
De här 2 veckorna har man reagerat på minsta lilla sak,t ex om han tagit sej för bröstet nån gång,om han blivit trött när han gjort nåt...mm mm.
4 ggr har han tagit sej för bröstet (som jag har sett) 2 av de gångerna säger han att de gör Ont.
3 ggr har han satt sej ner för att vila...jag orkar inte nu mamma.
Man blir som värsta hönsmamman. Hade ju inte reagerat på de förut,men Nu.
Men annars så är han ju en pigg grabb som driver oss till många skratt & många utbrott.
Men samtidigt så är de ju som så,att hade de varit nåt allvarligt så hade dom ju inte ens skickat hem oss från sjukhuset sist vi va där...då hade dom ju lagt in han för observation eller skickat oss nån annanstans. Ändå kan man inte låta bli att fundera.
Jag är en sån som alltid tror de hemskaste av alla tänkbara hemskheter,så jag tänker inte ens skriva vad som rör sej i mitt huvud just nu..de är bara för hemskt.
Men de jag har mest svårt för att fatta är att de inte är en enda jävel som sett/hört de där tidigare,de är de jag inte kan få in i huvudet. Man har många frågor & jag hoppas vi får svar av läkaren vi ska träffa. För den största frågan är om han har haft de där sen han föddes,för är fallet så då blir de många vi kommer att anmäla...Då bussar jag Tommy på dom=)
När till och med barnläkaren kunde se på Eriks bröstkorg att hjärtat slog extra slag då är känner jag att de är lite konstigt att ingen har märkt de tidigare.

Nu ska jag hämta min lilla prins från dagis & se om vi ska hitta på nåt eller om han vill vila lite innan Tommy kommer hem.
Själv ska jag på möte ikväll,men mår jag som jag mår nu så blir de inget av med de....känner mej som en påse krossade hasselnötter just nu..
ses