Sjukhuset igen..

Så har vi vart på sjukhuset igen,jag & lilleman. Har inte fått träffa nån läkare än,men blodprover är tagna & lilleman vart såklart ledsen. Men den här gången fick jag bestämma vart dom skulle tas,hon frågade lilleman först men hon fick inget riktigt svar från honom för han va i fullfärd med att försöka krypa upp under kjolen på mej. Så då bestämde jag att dom rören hon skulle ta,skulle tas i armen & INTE i fingret.
På bara några minuter va de över & Erik va nöjd igen.
De känns så skrämmande att ha en hysterisk son i famnen som man ska försöka lugna samtidigt som man själv försöker låta bli att svimma,för man tycker de är obehagligt.
När vi satt i väntrummet & jag såg honom leka med leksakerna,blev jag alldelens tårögd. De är många tankar som rusar runt när man bara får ett samtal att vi måste ta mer prover & inte ens få träffa en läkare utan blir skickad ner på provtagningscentralen på en gång. Va är de för fel på honom egentligen?? han är ju så pigg,de är ju inget som syns,men ändå tömmer dom han på blod & man få inget veta.
Visst de är superbra att dom tagit de på allvar,men de hade ju inte skadat att få prata med en läkare om sina funderingar. De är ungefär som en arbetsinterjuv: Ring inte oss,VI hör av oss...
Kan på ett vis förstå föräldrar till barn som är sjuka nu..sjukhus hit & provtagningar dit. De frestar på känner jag. Nu står jag såklart inte själv här...sambo & familj finns såklart här.
Men eftersom jag har svårt att prata med folk om de jag känner,bli de så att jag skriver ner hur jag mår istället,de blir som mycket lättare då.
Men de här kommer gå så bra så...hoppas jag. Min pesimistiska sida viskar i mitt öra hela tiden,för finns de nåt som kan gå åt helvete trots att man kringgått allt som kan gå åt helvete så gör de det ändå!!
Efter läkarbesöket plockade vi upp Mormor som oxå varit på sjukhuset. Så for vi till stan för att gofika bara vi 3. Erik va så duktig ledsagare till Mormor så. Han berättade vart trapporna va,när dom började & när dom tog slut. Men ibland glömde han bort sej & Mormor rammade några stolar,bord & en dörröppning. Om nån missat de,så har min mamma en ögonsjukdom som gör att hon knappt har någon syn kvar & inom en snart framtid så kommer den försvinna helt.
Efter fikat gick vi ner på stan & Erik fick peka ut saker som han önskade i julklapp, bara att konstatera att vi kommer bli Ruinerade!!!
Sen knoppade lilleman i bilen på väg hem,men väl hemma va han pigg igen & ville vara ute. Så vi svidade om & gick ut. Per & Erika kom oxå på besök,så vi åkte Bob & pulka några timmar innan vi gick in. Jag började med mate & dom andra 3 lekte kurragömma. Erik hade iaf hur kul som hellst & de är huvudsaken.
Efter middagen som bestog av kycklingwook med cocosmjölk & lime & ris till de..väldigt gott, så satt vi i soffan en stund innan lilleman skulle i säng. Han somnade ovaggade kan jag lova.

Nu sitter jag i soffan igen,ska vända på dygnet. Känns segt,är redan trött,men de kan bero på att kl 6 i morse va hela familjen Stattin (i detta hus) vaken, Utom lilla fröken Björklund som inte gråtit om hon fick sova 2-3 timmar till.

ses