Egoist eller??

Börjar bli fruktansvärt less på frågan..När kommer det ett syskon till Erik?? Han börjar ju bli rätt gammal nu...
Förut har jag svarat lite som man gör..Blir det så blir det.
Men nu har jag lessnat att svara så,nu säger jag som det egentligen är..Att jag inte vill ha nåt fler barn...inte nu iaf.
Ni kan ju tänka er alla tefatsstora ögon & häpna munnar när dom får detta svar.
Men,de är ju SÅ mysigt med en bebis,varför vill du inte ha fler barn???
För att de är jag som ska må dåligt i 9 månader,det är jag som ska krysta ut barnet,de är jag som ska vara hemma med barnet i nästan 1 år & framförallt det är mitt beslut & i detta fall är jag orubblig.
Visst kan jag sakna dessa mysiga stunder med ett litet litet barn,men jag känner inget som hellst barnsug alls. Varför ska jag då skaffa ett barn bara för att alla andra tycker det är synd om Erik som är ensamt barn....Han har ju dagis,kompisar & familj som avgudar honom. Varför ska de gå någon nöd på honom?!?!
Innan någon dömmer mej som Egoist & massa andra saker...så kan jag ju berätta om hur jag mådde när Erik va liten...
Hur sömnbristen ledde till Depression. Hur Erik kunde få ligga i sängen halva dagen för att inte jag orkade ta mej upp. Tillslut vågade knappt Tommy fara på jobbet...
Tillslut stog de mellan livet eller inte....Så dåligt mådde jag.
Men efter många turer till Kuratorer,psykologer,beteendevetare,tabletter & framförallt Vänner & familj tog jag mej ur detta..Dessutom fick jag Diagnosen ADHD i samma veva,vilket inte va någon som hellst förvåning för mej....
Så visst är de så att detta har satt sina spår i mej,att jag är rädd att de ska bli samma sak. Livrädd faktiskt.
Men så länge jag inte har Barnsug,så blir de inga barn heller.
De är kul med barn & jag älskar barn,men man kan inte skaffa barn bara för det.... Man måste ha någon ekonomisk trygghet oxå..iaf anser jag det.

Så ligger denna barnfråga till...kan vi sluta tjata om detta nu??